You are currently browsing the monthly archive for maj 2009.
En kollega sa till mig att jag skulle åka till IKEA om jag ville sätta igång leveransen av Knodden. Jag gjorde så. Det hjälpte tydligen inte…
Det enda jag hade tänkt köpa - en tavelram till min Keep Calm-affisch - var slut i vitt. Man kan ju inte åka tomhänt från IKEA. Inte jag i alla fall… Det blev tyg till nya kuddar istället. Och så värmeljus och servetter förstås 
Efter en veckas ledighet (läs: väntan) klättrade jag på väggarna igår. Jag hade inte lust att vara hemma en sekund till. Spontant bokade vi två biobiljetter och stack iväg. Det blev The Reader av den enkla anledningen att det var den enda filmen någon av oss inte sa nej till.
Några timmar senare konstaterade vi förvånat att det troligtvis var en av de bästa draman vi sett på mycket länge. Kanske spelade de låga förväntningarna in? Det var en oerhört känslosam film om kärlek, smärta och stolthet. Klart sevärd!
Dagens besök på MVC var muntert. Blodtryck mm var återigen okej. Mina förmiddags-, eftermiddags- och kvällstupplurer har gjort nytta. Nu återstår fortsatt vila och en stor portion tålamod.
Jag bäddade spjälsängen idag. Det blir en stor säng för en liten krabat.
Nu har jag varit och röstat, det vill säga gjort mina medborgliga plikter. Känns bra!
På vägen hem snodde jag några kvistar syrener på granntomten, det vill säga agerat mindre bra medborgare. Känns okej. Luktar gott i alla fall!
Äntligen blev en rabarberpaj till även i Hallakullefamiljen! Den senaste tiden har det florerat mängder av bilder på rabarberpajer på bloggarna. Och varje gång jag sett en paj har det vattnats i munnen på mig. Här bjuder jag på min svägerskas variant av rabarberpaj som är lite ”knäckig”. Sjukt god!
Skär 500 gram rabarber i bitar, lägg dem i en ugnsform. Strö på lite socker.
Smält 150 gram smör, häll i 1/2 dl sirap och 1 dl grädde. Vispa ihop och dra av kastrullen från plattan.
Blanda i 2 dl mjöl, 2 1/2 dl havregryn, 1 tsk bakpulver och 2 dl socker.
Bred geggan över rabarberna, grädda i 25-30 minuter i 175 grader tills ytan är lite knäckig. Låt pajen svalna i en kvart innan den avnjuts med vaniljvisp eller glass.
Idag skiner solen och det förväntas bli över 20 grader varmt. Detta ser jag fram emot! Ska bli spännande att se hur mina gravida jättefötter reagerar på värmen… (ironi)
Veckans tisdagstema är frukt. Jag bjuder på en bild från Thailand. Glömmer aldrig Davids min när han fick in sin beställning av kokosjuice. Han hade inte riktigt tänkt sig denna variant.
Nu tycker jag att den där varelsen i min mage kan komma ut! Det är 13 dagar kvar till beräknad ankomst, vilket känns som en hel evighet. Ett blodtryck i riskzon och lite andra krämpor fick barnmorskan att ordinera vila, vila och vila vid dagens besök på MVC. Har svårt att förstå hur jag ska kunna vila mer än jag redan gör…
Snart är tiden med kakor, godis och andra onyttigheter över. I ärlighetens namn har jag nog tagit chansen att äta onyttigheter lite väl ofta de senaste 38 veckorna. Det kommer att bli tufft att komma i form igen! Men jag tänker inte gå händelserna i förväg…och kunde givetvis inte låta bli att köpa nyheten Singoalla Lakrits. Normalt brukar allt med lakrits falla mig i smaken, men denna variant var sådär. Jag föredrar hellre klassisk Singoalla med hallon, men främst Ballerinakex med nougat.
På vårt lilla torg i Hammarbyhöjden stod idag en ensam kvinna i regnet och sålde liljekonvalj. Då jag är så tjock att en tur i skogen inte är att tänka på köpte vi en bukett av henne (även om jag tycker att det är Stockholmsfasoner att betala för något som är gratis i naturen, Stockholmare betalar även för påskris och deras majbål består inte av ris och sly utan 2 år gamla köksluckor som inte är tillräckligt moderna). Den härliga doften blandas nu med lukten av målarfärg då David målar det blocketfyndade skötbordet i bakgrunden.
Något helt annat: För mig är det en självklarhet att rösta i det kommande EU-valet. Det finns så många länder där allmän rösträtt inte är självklar. Jag är rädd för att vi ibland tar vår demokrati för given. För mig är demokrati något som vi hela tiden måste kämpa för.
Då Knodden är beräknad till den 7 juni, vilket är samma dag som EU-valet, tänker jag förtidsrösta nästa vecka. Gjorde nyss ett test för att se vilket parti som stämmer bäst med mina åsikter. Jag blev lite förvåndad av resultatet…men när jag gick igenom partiets åsikter så insåg jag att de stämde. Sedan letade jag upp den yngsta personen på listan. Honom tänker jag kryssa för nästa vecka. Du tänker väl rösta?
Det är känt att alla gravida par har bråttom att ”boa” inför födseln. Gärna ända in i kaklet. Vi är inget undantag.
Häromdagen såg det ut så här på golvet efter ett av mina projekt. Nu hittar jag frigolitkulor överallt. Sist i diskmaskinen! [Kiki - påminner det dig om grisfesten på Campus?]
Projektet? Jo, en amningskudde.
Nu har jag jobbat min sista arbetsdag på ett helt år! Känns märkligt. Jag har aldrig tidigare trivts så bra på en arbetsplats som den jag precis har lämnat. Aldrig har jag varit på en arbetsplats där glädje och humor haft så högt fokus. Jag kommer att sakna mina kära kollegor även om de senaste tiden kallat mig Hallabulle! För att göra avskedet lättare valde jag att inte säga hejdå utan på återseende. Har jag tur är arbetsplatsen sig lik när jag kommer tillbaka om ett år.
Bjuder idag på receptet på typ världens godaste muffins. Dessa bjöd jag kollegorna på och de mumsade glatt i sig dem
Här kommer ett favoritfoto i repris! Det är ett foto av mig, min lillebror och min mamma. Fotot passar på flera sätt för publicering denna tisdag då tisdagstemat är gammal, äldre, äldst (kanske lite fel att kalla någon som är 6 månader för gammal…).
Fotot passar även i dessa dagar då jag är sprickfärdig och funderar allt mer på det där med familj – den familj jag är uppväxt i och den familj jag snart bildar tillsammans med David. Det är starten på familjen Hallakulle. Vad tar vi med oss från våra uppväxter, vad vill vi lämna kvar? Grubblerier.
Bakgrunden är även den passande. Jag är nyss hemkommen från barnmorskan som med hjälp av diverse mätinstrument konstaterade att jag måste ta det lite lugnt. Keep calm! Och det lovar jag att göra – imorgon är sista arbetsdagen på ett år.
I går var vi på trevlig middag hos vänner. Grillat och Eurovision! Tidigare på dagen hade jag köpt två Hortensior – en till vännerna och en till oss. Nu har vi vadslagning om vem som tar får sin blomma att överleva längst. En kommande långresa genom USA talar mot vännernas Hortensias överlevnad. Å andra sidan talar nedkomsten av en viss Knodd mot vår Hortensia.
Blandade till lite tacokrydda i helgen efter detta recept. Blev faktiskt godare än den man köper i påse. Troligtvis på grund av avsaknaden av alla E. Givetvis fick min kära Dymo från Clas Ohlson äran att skapa en enkel etikett.
Det är inte för intet som mina kollegor numera kallar mig Hallabulle istället för Hallakulle…
Så länge jag kan minnas har jag drömt om ett hus med tinnar och torn. Hittade detta hus från a-hus som jag kan tänka mig att bygga. Måste nog vinna på Triss först…
Jag vaggar bort mot Konsum för att köpa en vinstlott. Håll tummarna!
Häromdagen inhandlades hängförvaring med 24 fickor på Granit. Den hänger nu i garderoben och är fylld med skor.
Jag fyllde den med 17 par skor. David 1 par.
Säger det något om kvinnors och mäns förhållningssätt till skor?
Numera är jag ledig på tisdagar. Gudomlig skönt! Jag sover jättelänge och därefter gör jag bara vad som behagar mig.
Igår fick jag ett ryck och sydde en väska. Den går inte att jämföra med alsterna från alla syproffs där ute, men jag är nöjd med min enkla skapelse. Länge har jag saknat en svart påsväska för vardagsbruk. Nu har jag en! Nu ska jag till jobbet. Kram.
I detta element trivs min man allra bäst. I gummifötter, cyklop och snorkel blir han aldrig äldre än 10 år gammal. Han kan simma runt tills…tja…hans mamma fru säger till honom att det är dags att komma upp.
Bilden är tagen på vår bröllopsresa 2006 i Venezuela. Fler tisdagsbilder på temat gummi hittar du här.
Har ni som jag följt Äntligen Hemmas renovering av huset på Lidingö?
Nu finns huset till försäljning. Hade jag haft 12 miljoner över hade jag köpt huset… Här finns alla bilder.
Häromdagen var min barnmorska förvånad över att jag fortfarande kunde ha mina ringar på mig. Jag förklarade att jag inte gillar tajta ringar så de var ganska så stora från början, även om det på senaste tiden blivit lite tajtare. Något att växa i med andra ord…
Sedan hann det inte gå mer än två dagar från mitt besök hos MVC förrän ringarna var för små! Mina fingrar ser numera ut som små prinskorvar, fötterna likaså. Inte kan det väl bero på alla de kakor jag äter?
Det har nog inte kunnat undgå någon att det just nu råder fågelfeber i inredningssverige. Jag vet inte om det är denna trend jag påverkats av, men när jag skulle sy något till Knoddens mobil hade jag lust att sy just fåglar.
Mobilen blev precis så knasig i färg som jag önskade. Och så där lagom hemmagjord. Fåglarna är absolut inte perfekta, men de är sydda med mängder av kärlek
